En uråldrig teknik….

 Clint håller med mig om att Joar talar i nattmössan

Sverige kan inte klamra sig fast vid kärnkraften, det skriver Joar Tiberg idag på DN, i slutklämmen så kallar han kärnkraft för en ”uråldrig teknologi”. Ett knepigt uttalande ur flera synvinklar. Först så kan man ju fundera över om något ”uråldrig” alltid är dålig så som Joar försöker antyda. Det är uppenbar rappakalja om man bara tänker på kniven. Kniven är en av människans äldsta uppfinningar men än idag är det ett helt förnämlig redskap att bruka när man skär sig en bit ur en riktig saftig och bloddrypande stek. Vem vet, i framtiden kanske vi kan göra det med en laserpenna istället, men jag tror nog att den uråldriga tekniken kommer vara med oss under några tusen år till.

Mums!

Men framförallt så är kärnkraft inte en uråldrig teknik, faktiskt är kärnkraft vid tillsammans med solceller det yngsta sättet för människan att producera energi. Både solcellen och kärnkraften är kvantmekaniska skapelser och före Bohr, Rutherford, Einstein och gänget så hade man inte blekaste aningen om att det finns energi i atomkärnor eller att solstrålar kan omvandlas till el på ett fiffigt sätt. Även efter att fysiker insåg att kärnreaktioner involverar enorma energimängder så var det stor tveksamhet huruvida man någonsin kommer kunna dra nytta av det, Rutherford själv kallade alla sådana tankar för Moonshine ända till sin död 1937.

Rutherford kände dock inte till fission, ingen kände till fission före december 1938 då Otto Hahn och Fritz Strassmann bombarderade uran med neutroner och upptäckte att de fick ut barium. Fermi hade tidigare gjort liknande experiment men han förväntade sig aldrig att upptäcka lättare grundämnen och letade därmed inte efter dom. Före fissionen upptäckts så gick Leó Szilárd runt med tankar om att man kanske skulle kunna utvinna energi om man kunde hitta en kärnreaktion som var självdrivande, dvs om reaktionsprodukterna kan inducera nya reaktioner. Fission gör just det eftersom neutronerna som produceras kan inducera nya fissioner. Hur som helst, utvinnbar kärnenergi är som tanke alltså inte äldre än ca 80 år och som fungerande teknik inte äldre än 69 år.

Snopet, men Fermi var nog glad nog över ett nobelpris!

Hur är det med andra energikällor? Bioenergi har vi använt sen Ugh kom på att rostad mammutstek är bättre än rå mammutstek. Vinden har vi drivit skepp med i tusentals år och därefter vindkvarnar, kol och olja har använts i någon omfattning i tusentals år innan de blev jättar under förra århundradet etc. Kärnenergi är den enda nya energiformen man upptäckt sen stenåldern, allt annat har handlat om att elda saker eller låta vinden blåsa. Även solenergi är uråldrig även om solceller är ett helt nytt sätt att utvinna den energin.

Någonstans mellan de två uppfann man elden

Joar är förmodligen fullkomligt nöjd med att utesluta nymoderniteter som fission och hålla sig till att elda kvistar och låta saker bli blåsta på. Det har ju funkat i tiotusentals år så varför inte i tiotusen år till? Visserligen kan mänskligheten klara sig utan fission, precis som vi kan klara oss utan tvål, men det kanske inte vore så behagligt.

Men varför skulle vi välja bort en energikälla som är så ren att man kan ha en kärnreaktor i en hermetisk tillsluten tub i åratal tillsammans med människor utan att producera några avgaser (dvs ubåtar)?

Varför skulle vi välja bort en energikälla med så hög energidensitet att en volym liten som en sockerbit kan förse en person med all energi hon behöver under hela sin livstid?

Varför ska vi säga nej till en energikälla som är så väldistribuerad att du kan gå ut i din trädgård och under en dags arbete gräva fram nog med bränsle för att fylla ditt behov under en livstid?